ARCTIC
Now Reading:

Digitalisering mer än bara teknik #digiskola

Digitalisering mer än bara teknik #digiskola

I första artikeln om hur vi digitaliserar organisationer börjar vi från början: vad innebär egentligen digitalisering?

Arctic Mirror kör nu igång #digiskola, eller Digitaliseringsskolan på normalsvenska. Under den vinjetten kommer vi kontinuerligt att publicera analyser och krönikor, men också göra inslag på ämnet i Affärspodden och Rörlig insikt.

Idag börjar vi från början, med vad digitalisering faktiskt innebär. Akademiskt kan tyckas, men om vi verkligen ska reda ut hur vi arbetar med digitalisering är det nödvändigt att som startpunkt definiera vad det faktiskt handlar om.

Digitalisering har blivit en folkrörelse

Det har gått över 70 år sedan de första digitala datorerna dök upp i form av bland annat Z3, Colossus och ENIAC. Ändå pratar vi fortfarande ofta om digitalisering som ett nytt begrepp. Och ändå är begreppsförvirringen snarare större nu än förut.

Den stora skillnaden mot tidigare är delvis att tillgången på digital information och teknik är så mycket större, men också att datorer och mobiler blivit en så naturlig del av många svenskars liv att fler har kunskap om hur den kan nyttjas.

Det har blivit allmänbildning att kunna använda en smartphone, att handla online och att ta del av nyheterna via Facebook. I och med det har två saker hänt:

  1. Våra beteenden har påverkats allt mer, såväl på jobbet som privat.
  2. Insikten om digitaliseringens möjligheter har ökat hos gemene man.

Digital utveckling har gått från att beordras uppifrån till att aktivt efterfrågas från grupper och individer i verksamheten. Den har gått från att drivas av IT-avdelningar till att vara en folkrörelse. Detta ställer förstås helt nya krav på allt ifrån vinstdrivande företag till offentlig sektor och ideella föreningar.

Definitionerna fortfarande tekniska

Det är ingen kontroversiell åsikt att digital teknik har påverkat våra beteenden. De flesta har säkert suttit vid matbordet, i tv-soffan eller på bussen och tänkt på hur alla andra stirrar ner i mobilen.

Och vem hade kunnat tro att innerstadsmän plötsligt skulle odla skägg, baka surdegsbröd, laga haute cuisine och jaga älg? Facebook och Instagrams roll i den snabba utvecklingen av såna beteenden bör inte underskattas. Viral självbekräftelse är den nya naturkraften.

Trots allt detta är det i nio fall av tio teknik som hamnar i centrum när vi pratar om digitalisering. Det är i grunden inte märkligt, då digitaliseringen klassiskt drivits på av IT-specialister och ingenjörer.

Amerikanska konsultbolaget Gartner definierar exempelvis digitalisering så här:

Digitalisering är användandet av digital teknik för att förändra en affärsmodell och skapa nya intäktsströmmar och värde-producerande möjligheter; det är processen att göra en förflyttning till en digital affär.

Hur mycket man än pratar om affärer i definitionen landar kärnan i begrepp på digitalisering som ”användandet av digital teknik”.

I vassen runt begrepp som dessa lurar dessutom alltid nischade teknikspecialister. Att som expert inom exempelvis robotik, big data och programvaror ta ägandeskap över digitaliseringsbegreppet innebär att man ökar sina egna möjligheter att tjäna pengar.

Skillnaden mellan digitalisering och digital transformation?

Begreppsförvirringen kan också kopplas tillbaka till engelska begrepp. Som vanligt hämtar vi gärna hem trender och begrepp från den amerikanska marknaden.

På andra sidan Atlanten cirkulerar tre snarlika begrepp:

  1. Digitization – att ta en existerande process eller tjänst och göra den digital.
  2. Digitalization – att göra en delmängd av en organisation mer digital, exempelvis marknadsföringen eller affärsmodellen.
  3. Digital transformation – att ställa om hela organisationen till en digital affär och omvärld.

Engelskan har på samma sätt som ovan ofta mer nyanserade begrepp än svenskan. I vissa fall är det bra – som exempelvis i fallet technique-technology (inte samma som svenskans motsvarigheter), samt effectiveness-efficience-efficacy. I andra fall skapar det bara onödig förvirring, vilket jag personligen tycker att det gör i fallet med digitalisering.

I grund och botten är digitization, digitalization och digital transformation olika metanivåer av samma sak. Det handlar om att genomföra digitalisering på allt från en tjänst, till en enhet och hela vägen upp till en hel organisation. Hur och på vilken nivå beror på vilken organisation vi är och hur vår marknad ser ut.

Digitaliseringskommissionen tycker till

Den svenska Digitaliseringskommisonen tog också upp begreppsförvirringen som ett problem i deras delbetänkande från mars 2014:

Digitalisering har kommit att bli ett centralt begrepp inom it-politiken. I den digitala agendan används uttrycket flitigt men ingen närmare precisering, eller definition, av begreppet lämnas.

De fortsätter genom att särskilja två delar av begreppet:

Digitalisering används i dag vanligen i två olika betydelser. Dels som informationsdigitalisering, det vill säga omvandling av information till digital form, dels som samhällelig digitalisering, det vill säga (ökad) användning av it i bred bemärkelse i samhället.

Det är här jag tycker det börjar bli intressant. Vi har å ena sidan den sida som rör tekniken och hur vi använder den. Å andra sidan ryms också den förändring som sker i och med att informationsteknik blir mer utbredd och avancerad:

Samhällelig digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet.

Här kommer vi tillbaka till håriga män på Söder och alla oss andra med sämre skäggväxt. Den digitala utvecklingen har förändrat våra beteenden och effekterna blir på så vis svårare att särskilja från vad andra drivkrafter medverkat till.

Är matlagningstrenden till exempel en effekt av att vi började publicera bilder på snygg mat på Facebook? Eller har Facebook bara varit en accelerator som drivit på en trend som hade kommit ändå?

En bredare definition

Jag hävdar att vi måste inkludera effekter som effektivare organisationer, globalisering och ökade krav på transparens när vi pratar om digitalisering. Effekterna kan vara ett resultat av att vi infört en digital lösning som direkt påverkar verksamheten, exempelvis gör oss mer effektiva.

I ett annat fall kan konsumenters ökade krav göra att vi måste förändra vårt arbetssätt. Ibland kan en lösning vara teknisk, ibland inte.

För att lära sig att hantera de olika typerna av förändring krävs det insikter i hur digitaliseringen av samhället påverkar människors sätt att kommunicera. Beteendevetenskap är en minst lika viktig för digitaliseringen som data- och kommunikationsvetenskap.

För att inbegripa alla aspekter av digitaliseringen blir därför vår definition enklare och bredare:

Förändringar som genomförs på grund av den digitala utvecklingens möjligheter och effekter.

Grand Hotels kris i samband med den omdebatterade galan nyligen är ett bra exempel på varför begreppet måste vara bredare.

Hade den bästa lösningen varit en kundtjänstfunktion online eller effektivare digital mediebevakning? Nej, det hade i första hand varit att redan från början ta ett mer genomtänkt och välmotiverat beslut i stället för att ångra sig i efterhand. I andra hand hade det varit mycket snabbare (och bättre) hantering av kritiken.

Två i grunden odigitiala lösningar, som dock hade krävt att Grand Hotel hade mycket bättre insikter om den digitala arenan och hur den påverkat omvärlden. Krisen manifesterades visserligen digitalt, men var i grund och botten allt annat än det.

Använd begrepp som fler förstår

Styrkan i ett samlat begrepp är framför allt att det är enklare att förstå för gemene man.

De nördiga begreppen med diffusa skillnader gynnar enbart specialister som vill särskilja sig från andra. Baksidan blir att digitaliseringsprocessen mystifieras och framstår som närmast oöverkomlig.

Jämför:

  • ”Ska vi digitalisera organisationen genom att köpa in nya system för marknadsföring eller anpassa oss helt efter de nya krav som digitala konsumenter ställer på oss?” med,
  • ”Ska vi bara digitalisera marknadsföringen eller genomföra en total digital transformation?”.

Vilket tycker du är lättare att förstå?

I slutändan gynnar det varken organisationer eller samhället att vi sprider bilden av att digitalisering börjar och slutar med kostsamma och komplicerade tekniska projekt.

Genom att ta ner digitaliseringen på en mer förståelig nivå kan vi avdramatisera den. Därefter kan vi snabbare sprida kunskap om dess effekter på exempelvis konsumenters beteenden. Om det sedan behövs digitala tjänster för att möta de nya utmaningarna så kommer de kraven att komma naturligt från personalen, istället för uppifrån. Det lägger i sin tur grunden såväl för att förändringarna blir enklare att genomföra som att systemen faktiskt kommer att användas. Alla vinner.

Håller du med eller tycker du att jag är helt ute och cyklar? Låt oss på Arctic Mirror veta vad du tycker på Twitter, Facebook, Instagram eller i kommentarerna nedan.

Share This Articles
Written by

Digitalt ansvarig för Arctic Mirror. Driver också start-upen Eljester och jobbar som utbildare för Piteå kommuns yh-utbildning Digital strateg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Mata in dina sökord och tryck enter.