ARCTIC MIRROR

Norrlandsfonden har spelat viktig roll i 55 år

Norrlandsfonden har spelat viktig roll i 55 år

Ragnar Lassinanttis skapelse Norrlandsfonden är särskilt viktig för inlandet och runt universiteten. Bara det inte är för lite pengar inblandade.

Norrlandsfonden kan gå in med lån till investeringar, rörelsekapital och i vissa fall finansiera enskilda affärer, och man kan ta  större risker än bankerna.

De går i regel in med ett topplån ovanpå ett banklån.

– Banken bestämmer hur mycket de är beredda att satsa och sedan tar vi ställning till hur mycket vi kan gå in med, säger Lars-Olov Söderström, Norrlandsfondens vd.

Men man kan också gå in utan att det finns ett banklån med i finansieringen. I sådana fall kan det vara tillkommande ägarkapital som är den kompletterande finansieringen.

– Vi har en stor frihetsgrad att utforma finansieringen utan att vara bunden av ett strikt regelverk. Det finns dock några begränsningar som vi har satt upp, säger Lars-Olov Söderström.

Minst en miljon i lånebehov

Det får inte vara för lite pengar inblandade. Riktmärket är att det ska röra sig om minst en miljon kronor i totalt lånebehov, där Norrlandsfonden kan ta hälften som mest. I snitt täcker Norrlandsfonden en fjärdedel av kapitalbehovet.

Norrlandsfonden går heller aldrig in med ägarkapital, bara lån, eller i vissa fall konvertibla skuldebrev som är ett lån men med ägarliknande egenskaper. Däremot är Norrlandsfonden delägare i riskkapitalbolag som Partnerinvest i Norr AB som går in som delägare i utvecklingsföretag.

Enligt Lars-Olov Söderström är det inom ett par områden som Norrlandsfonden spelar en extra viktig roll.

Det är dels i inlandet och dels runt universiteten i norra Sverige.

Ragnar Lassinantti grundade Norrlandsfonden

Cirka 40 procent av Norrlandsfondens utlåning går till inlandet och det var också en uttalad målsättning när Ragnar Lassinantti för 55 år sedan sjösatte fonden.

– Behovet av topplån är större i inlandet. Där finns få banker och det är sämre belåningsvärden för företag och fastigheter, säger Lars-Olov Söderström.

Runt universiteten handlar det ofta om unga teknikbolag som byggs upp runt en innovation och där bankerna inte alltid kan vara med för att riskerna bedöms som alltför höga. Där kan Norrlandsfonden gå in med lån eller konvertibla skuldebrev.

– Det är nog i de här områdena vi gör störst skillnad, i inlandet och runt universiteten, men givetvis arbetar vi över hela den norrländska geografin, säger Lars- Olov Söderström.

Nytt europeiskt samarbete

Utvecklingen mot mer tjänsteföretag och relativt mindre andel producerande företag påverkar också långivningen.

– Affärsidéer är i dag mer kopplade till tjänster snarare än tillverkning av fysiska produkter. Det gör att kapitalbehovet är mer relaterat till mjuka investeringar vilka kan vara svårare att finansiera med lån i bank. Här kan vi via våra kontaktnät mot andra finansiärer bidra till att paketera en bra finansieringslösning innehållande både lån och ägarkapital.

Tidigare i år blev det klart med ett samarbete med den Europeiska Investeringsfonden som tar en del av risken för krediterna. Det har ökat Norrlandsfondens möjligheter att gå in med mer pengar och till en lägre ränta.

– Samarbetet är resultatet av att EU vill att aktörer som vi ska underlätta finansieringen av innovativa företag .

Mycket har förändrats i världen sedan Norrlandsfonden grundades. Men fortfarande spelar den en viktig roll i systemet som ska finansiera tillväxt och utveckling i norra Sverige.

 

Fakta om Norrlandsfonden

Grundades 1961 på initiativ från Ragnar Lassinantti, riksdagsman (S) och senare landshövding i Norrbotten. Kapital från det lönsamma LKAB skulle finansiera små och medelstora företag i Norrland. Efter tio år tog staten över och försåg Norrlandsfonden med kapital. Efter 1985 verkar fonden med det kapital man har. Fonden verkar numera i de fem nordligaste länen.

Totalt har fonden under sin historia lånat ut 7 miljarder kronor som lett till investeringar på 18 miljarder kronor. Fonden är nu engagerad i över 400 företag.

Norrlandsfonden har också bidragit till den näringspolitiska infrastrukturen i Norrland genom att ta initiativet till bildandet av riskkapitalbolagen Partnerinvest Norr AB och Lunova AB,  och forskningsinstitutet Swerea Mefos i Luleå.

 

 

Dela artikeln
Mata in dina sökord och tryck enter.