ARCTIC
Now Reading:

Gästis förvandling till Akerlunds och det kvinnliga undret i Jokkmokk

Gästis förvandling till Akerlunds och det kvinnliga undret i Jokkmokk

Någonting är på gång i Jokkmokk, där kvinnorna tagit täten i utveklingen. För att ta reda på mer tog jag och Stina Almkvist bilen norrut och träffade Annelie Päiviö, en av två delägare i Hotel Akerlund.

Det är en kylig januaridag. Jag sitter på en restaurang i Jokkmokk med min kollega Stina Almkvist. Vi har precis ätit lunch och sitter nu och lyssnar på knastret från eldstaden medan vi väntar på Annelie Päiviö.

Tillsammans med Katrin Bagge har hon köpt Gästis och Bio Norden, två institutioner i Norrbottens nöjesliv. Där, utanför biografen, träffades till exempel mina egna föräldrar i september 1961.

Åren har gått. 46 år senare är varumärket Gästis numer historia, men lever kvar i folkmun. Det har i stället gett plats för ett mer internationellt gångbart namn. Men vi återkommer till det.

Kändisarna besökte Gästis och Bio Norden

Lunchrusningen har lagt sig när Annelie kommer in i rummet. Tanken är att vi ska spela in intervjun och publicera som en film, men tekniken är inte med oss den här gången. Till sist får vi trots allt igång utrustningen så att vi kan spela in samtalet. Vårt intervjuoffer börjar med att berätta om hur det gick till när de köpte hotellet.

Axel Åkerlund tog över driften av den gamla Gästgifvaregården i Jokkmokk från Landstinget 1925. Inledningsvis arrenderade han fastigheten för att senare köpa gården och döpa 1932 om den till Hotell Gästis. Några år senare byggde han även Bio Norden just bredvid hotellet.

Bio Norden

Bio Norden. Bild: Markus Odevall (cc by 4.0)

Under decennierna som gick blev hotellet och biografen närmast legendariska. Hit gick inte bara lokalbefolkningen för att roa sig, utan bland de långväga besökarna märktes också en och annan kändis och filmproduktion. Jan Troell, Arne Sucksdorff, Mai Zetterling, Karl Gerhard, samt fransoserna Jacques Feider och Michele Morgan är bara ett urval av stjärnorna som hälsat på.

Åren gick och tre krögargenerationer av familjen Åkerlund avlöste varandra innan Kenneth slutligen bestämde sig för att sälja hotellet.

– Varken jag eller Katrin hade väl då några planer på att bli hotellägare, berättar Annelie.

Men plötsligt förändrades det. Efter att ha sonderat terrängen efter nya ägare i åtta år började Åkerlund 2015 att närma sig en affär med Carewell group. Bolaget ville hyra fastigheten för att under åtminstone ett par år stöpa om den till ett asylboende.

Internationella ambitioner

Som ordförande för Destination Jokkmokk hade Annelie god insyn i att det var på väg att bli brist på gästbäddar i kommunen. När hon fick höra om planerna reagerade hon, och agerade. Även Katrin hade då jobbat med att utveckla besöksnäringen i Jokkmokk.

– Jag ställde spontant frågan till henne om vi inte skulle köpa hotellet. Hon gick hem och pratade med sin familj, och sen gick det som tåget.

Kenneth Åkerlund tände på idén att sälja till två lokala förmågor som ville bygga vidare på den tidigare ägarfamiljens krögargärning och 1 juli 2015 var affären i hamn.

Precis som för Swedish Lapland är den huvudsakliga målsättningen för de nya ägarna att attrahera internationella gäster, framför allt från Tyskland och England. När verksamheten skulle byta namn valde de därför att både hedra familjen Åkerlunds arv och anpassa varumärket för en marknad där å, ä och ö saknas. Hotell och restaurang Akerlund såg därmed polarnattens ljus.

En röd tråd och fler konferenser

De började också renovera hotellet med utgångspunkt i den gamla Gästgifvaregårdens historia. Under 2016 stod första etappen klar – då hade foajén, receptionen, verandan och 12 rum renoverats.

– Axel började med åtta bäddar och allt sedan dess hade verksamheten byggts till i olika faser. Vårt första och största utmaning var och är att utveckla verksamheten och skapa en tydligare röd tråd i inredningen, men samtidigt också bevara den gamla stilen.

En annan nyhet är satsningen på möten och små konferenser. De har bland annat byggt om grillkåtan bakom hotellet till en konferenslokal, som i kombination med de nyrustade rummen ska locka fler affärsresenärer från regionen.

Redan nu börjar de se positiva resultat av investeringarna genom bland annat ökad beläggning.

– Ja, det har börjat väldigt bra, trots att vi inte har börjat marknadsföra oss.

Kvinnorna utvecklar Jokkmokk

Men berättelsen slutar inte där, för den har också en annan dimension. Katrin Bagge och Annelie Päiviö personifierar nämligen även kvinnorna som tagit ledartröjan i kommunen. Det andra pratar om händer i Jokkmokk – med en hälsosam mix av företagsamhet, kultur, jämställdhet och hållbarhet har de seglat upp som en förebild för andra mindre samhällen.

Maxida Märak

Maxida Märak. Bild: Frankie Fouganthin (cc by-sa 4.0)

Bland kvinnorna som tagit täten i den utvecklingen märks bland annat kommunchefen Annika Almqvist och kommunikationsstragen Annika Fredriksson, artisterna Maxida och Mimie Märak, Magdalena Forsman och Victoria Harnesk med Jokkmokkspodden, Sara Kristiansson på Sparbanken Nord, Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodjis Mari-Anne NuttiAnna-Lena Wiklund Rippert på Care of Gerd, samt Charlotte Willborg Stoor på Stoorstålka. För att nämna några.

Statistiken talar också sitt tydliga språk. Jokkmokk har högst andel kvinnliga företagare i Norrbotten, vilket vi tidigare pratat om i bland annat Affärspodden (11 minuter in i klippet). Men vad beror det egentligen på?

– Jag tror inte det beror på någon enskild åtgärd, utan snarare det klimat vi har i samhället och näringslivet. Det är till exempel rätt vanligt att tjejer tidigt engagerar sig ideellt, där vi drillas till att kliva fram i olika ledarskapsroller. Jokkmokk har ett starkt föreningsliv och många av oss som återfinns som ledare i samhället har ett engagemang eller förflutet där.

Samverkan skapar utveckling

På en liten ort är det också lätt att att organisera sig, man känner de flesta och det är lätt att identifiera vilka som fattar beslut och har olika ansvarsområden.

– Vi började som många andra kommuner i Norrbotten med att jobba med olika samverkansprojekt för utveckling. Skillnaden hos oss är att vi de senaste åren också ställt oss frågan hur vi tar tillvara på effekterna av projekten. Kommunens bolag Destination Jokkmokk och rennäringens branschorganisation Dálvvadis är två exempel på resultatet av det.

Är projektresultaten en följd av samarbetsförmågan, eller vice versa? Kanske är det lika relevant som att diskutera hönan eller ägget. Men det vi ser i dag är nog bara början.

– Besöksnäringen kommer i alla fall att utvecklas ännu mer. Vi får fler aktivitetsföretag i Jokkmokk, och blir samtidigt allt bättre på att sampaketera våra produkter och marknadsföra oss gemensamt. Jag tror att ni kommer få se ännu mer av Jokkmokk i framtiden, säger hon och avslutar:

– Vi är alla intresserade av business och vi ser ju tydligt att det blir mer klirr i kassan när vi samverkar.

Stina och Annelie måste rusa vidare till varsitt möte. Själv har jag gjort mitt i Jokkmokk för den här gången, så jag går till lobbyn och checkar ut. Det sista jag ser innan jag lämnar hotellet är tavlan på väggen bakom receptionen. 90 år har gått och nya ägare har tagit över hans arv, men Axel Åkerlund välkomnar fortfarande besökarna till det gamla gästgiveriet.

Axel Åkerlund

Axel Åkerlund. Bild: Markus Odevall (cc by 4.0)

Share This Articles
Written by

Digitalt ansvarig för Arctic Mirror. Driver också start-upen Eljester och jobbar som utbildare för Piteå kommuns yh-utbildning Digital strateg.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Mata in dina sökord och tryck enter.